Veckans filmtips... eller inte.

Doku från 04.
Ung filmare jagar Michael Moore för att få svar på sina frågor om fakta fel och luriga klipp-metoder som används i Roger and Me, Farenheit 9/11 och Bowling for Columbine. Michael får smaka egen medicin... nästan. Producenten och filmaren vill inte använda sig av samma metoder när de ljuger för att få de intervjuerna de vill ha. Så de mailar i efterskott och ber om ursäkt.
Jag är inget mega-fan av Michael Moores filmer. Jag gillade Roger and Me men sen tycker jag att han blivit mer och mer raljerande. Hans filmer funkar helt enkelt inte lika bra här som i USA. Han använder sig av samma känslomanipulation som de han kämpar mot. Han är väldigt duktig på det. Men jag är inte övertygad om att det är rätt metod. Hans TV program känns som ett mer ärligt och underhållande spektakel. Där är han som vassast. När han får hyckla motståndare och komma med helt uppenbart obesvarbara frågor.

Filmaren får aldrig tag på Michael Moore. (Såklart)
Då hade filmen kunnat börja på allvar vilket den aldrig riktigt gör. Soldaten som blivit av med sina armar är min favoritepisod. Han sitter där med sin metall-klo och säger att han visste vilka risker han tog när han tog värvning. Han visste däremot inte ens att han var med i Farenheit 9/11 förrän någon kom fram på gatan och berättade det för honom. Sånt är inte okey.
Slutorden handlar om att alla har rätt att tycka vad dom vill. Och att Michael Moore ändå tillför något i den träiga manegen som kallas politik.