Vad gör vi på krogen?

Och vad gjorde man där förr i tiden. Typ vissa levde där, i alla fall i gamla visor o sånt som han som är död nu skrev. Anrika poeter o skalder som freestylade för flos och blev ihågkomna av wikipedia och historieprov i skolan. Andra åt säkert, eller satt o hängde. Ännu längre sedan så satt man väl vid en eld eller nått. Före farmor typ. Slipade kastspjut och drömde om vildkor medans man tuggade på grisjerky. Världshuslounge spelades av livebandet när dom pallade. Vem vet.

Nu vet jag inte. Man står där som ett fån eller så sitter man ner. Då är man automatiskt lite mindre fånig. alt. ännu coolare om man har mojo.
Visa upp nya sjalen å sånt. Ingen risk för svärdsduell här inte.
Alla kollar runt som nyavklivna höghastighetstågresenärer.
Det måste vara för att vi tror att det förväntas något av oss. Men allt är som sist man va ute o vi vet fortfarande inte mer än då. Och dom spelar fortfarande sån musik man trodde folk skulle fatta måste vara ett skämt. (För så måste det väl vara, eller hur? Dom kan ju inte mena allvar.)
Då skulle man ha en trubadur som samlade trupperna. Han kunde börja utanför där de svagaste av svaga står. ( som fortfarande inte är så svaga att dom inte pallar stå upp) Näradörren-trollen.
Förföriska toner som trycker ihop alla peeps och skapar friktion, värme och mången cliffhanger.

Skalderna och poeterna fyllde en viktigare funktion än vad vi trodde och därför lanserar jag nu rent a Skald. Närå. Men det kanske vore något.

Jag tänkte väl det

Konstiga uttryck och sånt är en ständigt källa till cirkelresonemang och tidsfördriv när man trötnat på att gnälla om grannens rädda och ensamma hund som bara har skälla högt och fett ofta som hobby. Just den där "jag tänkte väl det" är fan top tio feligast.
När ska man fyra av den? Inte när man som besserschwisser (ja ja vet) självgott efterhandar nån annan. (Nytt ord btw. Skriv ner o kom ihåg.) Typ: Jag skulle säga att du inte ska pissa på tjurstaketet men i stället så tänkte jag (väl, om man är osäker) det. Nänä. Man ska använda den på helt annan bollplan. Dubbelspelsreplik säger jag. Som att skrämma ut änderna ur vassen från ena hållet o sen stå o fega med gevär i andra änden av sjön eller att försöka reta upp någon i polisförhöret så att han försäger hela lömska planen. The diamonds are in the body !!! Jag tänkte väl det. Kan användas i nästan alla situationer. Lite som ursäkten: Det var inte så jag hade tänkt det. (För jag lever oftast i fantasyland, där allt blir som jag tänker att det ska.) Jag hade typ tänkt att jag skulle komma undan, men det sket ju sig och nu känner jag att jag måste uttala mig i frågan. (Ja, Röda Korset.) Jag tänkte väl det funkar även när man kläcker olika nöt-meningar på jobb eller andra ställen där det är relativt lätt att skämma ut sig. -Har du peruk/är du gravid/har du stomipåse och i så fall läcker den? -Näe. (Föresten jag måste gå nu.) -Jag tänkte väl det. KA-PAOOW !!! Nä det gjorde du fan inte. Du försökte klämma en smygare men det blev en brakskit och när du kom ut ur dagdrömmen upptäckte du att du fortfarande står i hissen med tre främlingar. (Detta är alltså en liknelse. Tänk på att det är sent när jag skriver detta.) Då kan man inte använda "jag tänkte väl det" men däremot "Det var inte så jag hade tänkt det". Kontenta aka. poängredovisning: Folk kan inte höra vad du tänker (förutom på TV) och det var typ därför man uppfann blinkers på bilar. Det finns ingen yttre och inre scoreboard. Är det min födelsedag och du står där utanför min ytterdörr så ska du fan ha med en tårta och inte massa ord om vad du tänkte baka. För dom får du fan äta upp själv.

DÖDEN DÖDEN DÖDEN DÖDEN

Skissar upp min begravning. Kommer vara typ år 2094. Om jag har några vänner kvar då. Det negativa med att bara äta grönsaker och annat mög från växtriket är att man antagligen kommer va last man standing på ålderdomshemmet/flygande kristall-kuben. (Det är ju ändå i framtiden.) Att spela We fit (65000.0000 ultra edition, som vanligt i framtiden) är ju änte skoj om man är en. Och artighetsutbytet med nurse-bot när hon/han/det kommer med tvättlappen känns inte lika äkta som rödvins-sessionerna/hångelopettingröj med Ada i rum 1408. Fast stamcells-hetset kanske har peakat för länge sedan så alla kan leva knaslänge. I stället för livs-triss lotten (som vi har nu allså) får man ett bäst föredatum när man föds och så kommer "circle of life supporten" och knackar på dagen man fyller 100. Hur som. Jag vill ha bbq på min begravning. Har redan lovat bort min kropp till tre personer som är "nyfikna på nya smaker". (Ja, folk med gränser kan sluta läsa här.) Varför ska återvinningstänk sluta med kompost. Filmen Soylent Green förstörde allt. Den är tyvärr extremt sevärd. Sånt svider på ett personligt plan. Hollywood ska inte bestämma vad jag gör med min kropp! Speciellt inte om jag förberett marinad veckan innan. Sånt tar tid, måste byggas långsamt. Största problemet med detta "hej då projekt" är att hitta ett land där allt detta är lagligt. Alt. bli stadsminister och Berluscona in lite fräsha tillägg som passar min livsstil aka dödsstil. Lättare att flyga hela begravningssällskapet till liten efterbliven ö (typ Lost ön) där äta/ätas alltid varit den rådande normen. En öl, potatissallad och som main course helstekt Pellsdjur. Arvet (om det blir något över efter alla flygbiljetter) går endast till de som haft sina läppar mot min röv. Over and out!

Nu är det allvar

Slösurfar runt bland mixtape helt slappt då jag plötsligt snubblar in på en äkta laglig (hur fan man nu vet det) nedladdningssida. Jag som trodde allt var fun n games + en hel del ljug på nätet. Fast så är det tydligen inte längre och det kanske aldrig ens varit så. Har (kanske/och/eller) bara inte kunnat se den hårda kalla och tvärsura sanningen. Det var aldrig skryt/skit/fylle-snack. Alla dessa banners och reklamer jag bara struntat i att klicka på. Tänk om jag faktiskt vunnit den dära Mini Cooper-bilen eller typ bikinitjejen som stod o höll en fruktkorg i sin famn på mega-beatch. Tänk om jag hade blivit "ritch now" eller fått ironsteel power-abs pluss en egen räserbåt (fast champagneglas not included) att flexa dom på. Om jag bara hade hämtat ut mitt pris... Varje dag jag levt har varit en missad chans. Inget skämt. Damn you, damn you all to hell.

Vill ha en riktigt dålig kamera

Självporträtt. Mobilkamera. 5 år sedan.

Så jag kan ta såna här bilder utan att fejka med svettiga filter i dotamaskinen. 1.3 megapixelkamera med fuckad färgåtergivning. Älskart.

Tips från coatchen aka. konsten att ta saker som ett tecken när det passar

Kändes som jag tömde ut hela ämnet rätt bra i rubriken. Eller så är jag bara lat/hungrig/kåt eller förvirrad.
La nyss upp länk på fejslök. Fick denna bild som kod-blaha.. Notera att jag power-nappade nyss. Om gud eventuellt finns så kommunicerar han via internet.

Det kristna kulturarvet vs. alla andra konstiga riter som lär va bra mycket fetare

(Bilden har som vanligt inget med verkligheten att göra. Hittade ingen som passade men alla gillar ju Thai-mat.)

Ja ni ser ju på rubriken. Detta är inte direkt objektiv journalistik. Man får vad man betalar för sa han som var miljonte besökaren på trött websida, men valde att INTE hämta ut sitt hemliga pris. (Lätt deja vy på dig nu va... scary.... Typ, hur kunde han veta...ohh .. ahh..) Tror att det jag vill komma fram till här är att kristna i Sverige är rätt tråkiga. Antingen aldeles för normala eller lagom freaky men fett nojiga mot omvärlden så man aldrig kan hänga med dom. Det finns ingen kristi brud på mitt stamhak. Finns inga brudar alls när jag tänker efter. Bara en alkis som undrar om jag kan datorer och därefter säger välkommen in när jag går förbi. That´s it. När jag var lite kortare och mycket yngre bodde jag nära en gospel-kyrka. Eller kyrka vete fan, dom hade gudstjänster på andra våningen i ett bostadshus men det räknas väl? I alla fall. Jag var ofta peppad på att gå upp dit o haka på. Men eftersom jag är doppad i det kristna kulturarvets gryta så gjorde jag inte det. Dom öste i alla fall på så rutorna skallrade. Sån skolavslutning hade jag velat ha. I stället för varningsord om vassa blommor och giftiga bin + dammig salm. Då hade nog tillomed han tuffa i klassen fått ur sig ett haleluja. Å då snackar jag om han som tvingades ha egen vakt med sig på skolan som höll koll på honom. Ett krav från skolan för att han skulle få gå kvar. Inte helt lätt att mjuka upp. (Äkta sant o änte ljug.)
I USA däremot. Där finns det tomtar, dvs. Amish. Alla går runt utan Ipod och ser ut som Gandalf eller nån från utvandrarna. Att tala i tungor är också mycket vanligare än här. Nån bara: -Goglalaagdaaaghaaaaaooooo. Alla andra: -Amen! Sånt är inte okey här. Ska man satsa på religion ska man fan ta det hela vägen. Korsfästning varje påsk. Hela familjen, inga undantag. Så grannen blir avundsjuk när han lite bakfull och skämmig smyger iväg till söndagskyrkan. Då kan man hänga där uppspikad mitt på villaträdgården (inne på tredje dygnet) och bara sucka nedlåtande. Och när gubbarna i bastun börjar snacka sex kan man stolt resa sig upp (handduk på såklart) och med stolthet i rösten och 0,0 promille i blodet säga: Missionären har alltid dugit bra åt mig, min fru och gud.

and/or not 2.0 (aka. velandets gyllene nektar)

Det är möjligt att du aldrig upplevt det. Det är också möjligt att du är en robot utan att ens veta om det.
Kolla själv på youtube. Japanerna är fett hetsiga på den fronten och blitzkriegar typ 16 timmar om dagen med kort paus på Söndagar för populationsförökning och såna långa te-pauser. Dom har skapat robotar som simulerar ansiktsuttryck och kan fatta egna beslut. (Tonårsdrömmarna om att få äventyra i Terminator-filmvärlden skall icke uteslutas ännu. Ge dom några år till bara.) Hur som, dom velar inte. Eller snarare, det är så jag gärna vill se på dom med mina europeiska kulturfattiga arvsyndsögon. (Glöm aldrig vilka som kom på Pokémon.) Jag vill ju också vara samuraj. Med en blick som laser och ett medvetande som… betong som aldrig stelnar utan bara rinner fram och alltid är jobbigt att få på kläder och under naglar. Och om nån försöker koppla grepp på psyket så börjar det bränna i händerna på dom så dom måste tvättas länge länge länge. Prova själv att tvätta psyket. Meckigt värre och ytterst tidskrävande. För er som inte vill fatta rekommenderar jag filmen Shutter Island. Den hjälper inte ett skit.
Det jag försöker åskådliggöra här (kom jag precis på) är velandets för och nackdelar. Ska man fylla en sida med text men inte har en enda vass kniv på loftet så: börja vela. Snart står du där med snurrig novell med massa lösa trådar som kan feltolkas som när sexåringar drar David Lynch-maraton. Ska du däremot slåss mot en armé med ninjor så bestäm dig för en plan. Sen kan du ju freestyle lite med kaststjärnor hit och hoppsparkar dit. Bara du väljer din plats väl. Alla dessa visa ord vet jag mycket om just för att jag är kass på dom. They who can´t do teach .. eller stavar fel medans de ordbajsar. Som sagt, jag vet inte.
Kanske därför det ibland är så svår att sova. Just att passera point of no return. Satsa allt på morgondagen aka. carpe laiter. Som en björn. Hur vet dom att det är dags att gå och lägga sig? Om vi människor lägger typ 30 min på att chilla ner medans vi tänker: när kommer Johnny B? (Han från Lund.) Då ska jag bara lägga mig ner och sluta ögonen så han kan ta mig till fantasyland där tårtorna är gratis och jag kan typ.. flyga (om jag vill, nån form av gravitation brukar ju finnas även i drömmar även dom den inte oftast inte tillför mycket rent dramaturgiskt). Björnar ja.. Dom lär ju glida runt i veckor helt trötta o griniga o bara undra: När näääär nääääär kommer sömnen. (Och eventuellt: var fan är alla blåbär?) För att visualisera problemets bredd, höjd och favoritfärg så kan jag ju inte komma fram till något. Det vore ju emot hela tesen, om jag nu hade kunnat bestämma mig för en.